Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från att vara en sluten kamporganisation till en öppen
rättsorg anis ation.
Hvar minst fem — sedermera sju —■ arbetare
inom ett yrke ville samfäldt förbinda sig att icke
genom strejk eller dylikt medel söka taga sig själf rätt,
men underställa sina arbetstvister skiljedomstolen hade
de att anmäla sig såsom arbetareorganisation för
registrering hos förlikningsnämndens sekretariat och
kom-mo därigenom i åtnjutande af alla de förmåner som
den nya lagstiftningen beredde.
Sedan hade hvarje välfrejdad arbetare inom yrket,
som därom gjorde anmälan, rättighet att inträda i samma
organisation mot erläggande af afgift — som ofta af
domstolen fastställdes — och utan att inträde kunde
vägras honom af förutvarande medlemmar eller behöfde
föregås af inval eller omröstning.
Fackföreningen blef härigenom en offentligrättslig
institution, öppen för alla.
De gamla fackföreningarna, som icke ville
underkasta sig dessa villkor och därför icke ville registrera
sig, kommo att stå utom lagen. Man lämnade dem
alldeles ur räkningen. De betraktades såsom
oorganiserade. Eeeves lilla penndrag omkastade alltså rollerna
helt och hållet.
Förändringen var icke i allo lyckosam i praktiken.
De nya fackföreningarna upptogo en del surdeg ifrån
de gamla. Så t. ex. de aflönade förtroendemännen.
Dessa hade förut haft till uppgift att agitera, blåsa
upp till klasshat, hålla allt i beredskap till strid och
att värfva nya anhängare. Allt detta var numera
öfver-flödigt, då organisationens större eller mindre
medlems-tal, icke gaf någon rätt inför domstolen och lösningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
