Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Vår hjälte börjar att tänka och handla själv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 130 -
bröt dagen. Jack såg ned åt lä och varseblev
kanonbåten och konvojen styrande in mot kusten,
förföljda av Harpy under alla segel. Han såg även
den uppbringande kanonbåten styrande in mot land
för att avskära dem.
- Harpy knipär alla, vid Gud! utropade Mesty.
De voro nu sysselsatta med att betrakta Harpy
och konvojen, att de alldeles glömde att titta åt
lovart. Slutligen kastade Mesty sina blickar dit.
- Fördöme mig, såg rätt förra nattän! Sä massa
Easy, ätt barkskäpp, trä briggar. Vi göra god pris
i natt!
De fartyg, som Mesty varseblivit, voro knappast
tre mil till lovart från dem, och de hade alla segel
tillsatta för att söka skydd under ett batteri, som
icke låg långt borta.
- No, massa, förmodar, dä sä vår båt, håll
därför båten långs sidan och lät dän skifta plats, var
gång vi vända; bäst ickä sägla så fort, Öka sägäl
sädan, när dä lagt sig till ankars för nattän; när däet
blir mörkt, vi taga däm.
Mestys råd voro nog goda, utom det att ej lyda
order och taga sig en kryssning på egen hand. För
att hindra fartyget att komma för nära de övriga,
men på samma gång bibehålla skenet av att göra
sitt bästa, kastades ett segel över relingen i lä,
vilket fick släpa i vattnet, varefter de åter observerade
Harpys rörelser.
Avståndet var för stort för att kunna urskilja, vad’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
