Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Vår hjälte finner att kryssningen ej är så trevlig som han föreställt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 164 -
först, äftär som dä’ äro fam mot oss två. Hongärn
tämjär däm, innan dä’ komma ombord.
- De måste taga första steget. Om jag blott
hade något att göra! Jag tycker ej särdeles om den
här fångenskapen ombord.
- Varför talar ni icke mäd Pädro?
- Därför jag icke kan spanska.
- Jag vät dat och frågade j ost därför. , Gissar,
ni vara lädsän hava två vackra flickor ombord och
icke kunna tala mäd däm.
- Jag var också ganska ledsen däröver.
- Gott, massa, småningom träffa flärä spanska
flickor; varför då icke alla dagar tala mäd Pädro,
och ni lära är tala mäd spanska flickor?
- På min ära, Mesty, jag hade aldrig kunnat
ana ert värde; jag skall lära mig så mycket spanska
jag kan, sade Jack förtjust över att ha funnit denna
sysselsättning, ty han hade börjat bliva mätt på
krigsartiklarna.
Manskapet fortsatte emellertid sitt stormiga liv i
land; den ena dagen den andra lik. Man kunde
dock märka, att eld mera sällan gjordes upp, oaktat
vädret började bli kyligare, ty man var nu i oktober.
Jack lärde i en månads tid spanska av Pedro, under
vilken tid upprorsmakarna icke visade tecken att
vilja giva efter, utan tvärt om; de första fjorton
dagarna brukade de, då de voro berusade, gå ned till
stranden och skjuta på Jack och Mesty, i fall dessa
visade sig. Lyckligtvis äro icke druckna personer
säkra skyttar. Slutligen hade detta upphört, emedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
