Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Ödets växlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 238 -
strid. Morgonen därpå sprängde engelsmännen
ka-jutdörren, och er onkel jämte er kusin avlossade sina
pistoler.
- Heliga jungfru! utbrast Agnese förvånad.
- Den engelske officern var en ung man med
obehagligt yttre.
- Nej, däri misstager ni er, signor, den engelske
officeren såg mycket bra ut.
- Tycke och smak äro olika, signora; ni var utom
er av förskräckelse och hade jämte er kusin krupit in
i en vrå av kajutan. Låt mig undersöka denna fina
linje litet noggrannare; ni hade, om jag ej tager fel,
icke mycket kläder på er.
Agnese drog hastigt undan handen och dolde sitt
ansikte.
- E vero, e ver o! O heliga madonna, hur kan
ni veta detta?
Plötsligt betraktade hon honom och syntes efter
ett ögonblick igenkänna honom.
- O, det är han! Nu kommer jag ihåg honom,
det är han!
- Vem, mitt barn? frågade donna Chiara, mållös
av förskräckelse och förvåning över Jacks
spådomskonst.
-Officern, som tog oss till fånga och var så god
mot oss.
Jack tillstod skrattande, att hon sett rätt.
- I alla fall, donna Agnese, sade han, måste ni
erkänna, att, huru utblottad jag än synes vara, jag
dock sett er ännu mera blottad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
