Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23. Kärlek och diplomati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 300 -
Gascon hade tillräcklig sinnesnärvaro att draga
sig detta lyckliga missförstånd till nytta.
- Jag är ensam, vördige mor, svarade han och
drog slöjan tätare tillsammans över ansiktet, och
längtade innerligen efter en sällskapssyster.
Näktergalen på taket av din boning har tjusat mig, men jag
trodde ej, att jag skulle möta åsynen av en man, då
jag vågade att gå upp på stegen.
- Om den franska liljan värdigas stiga ned, kan
hon sitta här vid sidan av den mörka violen.
Gascon fann rådligast att ej svara.
- Frukta ej, sade den gamle moren, vad är väl
en gubbe annat än en kvinna?
Med dessa ord framtog han en stege och lutade
den mot väggen.
Efter ett ögonblicks tystnad klev Gascon ned och
fördes av nioren bort till de kuddar, varpå hans
dotter vilade. Gubben tog plats nära intill dem och
började nu ett samtal. Gascon visste tillräckligt om
vice konsuln och hans syster för att kunna spela sin
roll och fann för gott att omtala för moren, att
hennes broder ville gifta henne med en sjökapten, som
hon avskydde och som ville föra henne bort till ett
kallt och dimmigt land; hon vore född här och ville
även leva och dö här, ty hon föredroge livet i sin
ensliga kammare framför överflöd i ett främmande
land. Häröver blev Abdul Faza, så hette moren
högligen förtjust. Han lade handen på sin panna,
mumlade salaam, bugade sig djupt och försäkrade
för Gascon att hans harem med hela dess innehåll»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
