Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 29. Vari vår hjälte ser litet mer av tjänsten och använder sin stridslust bättre än att slåss med don Silvio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 389 -
svart på vitt därpå. Jag tror, att ett förordnande
för honom skulle bota honom förr än alla världens
doktorer.
- Gott, mr Easy, han skall få förordnandet i
morgon bittida. Har ni sett mr Pottyfar? Jag
fruktar, att han är mycket dålig.
- Ja, sir, mycket dålig; man säger, att han blir
allt sämre, ehuru såret ser ut att vilja läkas.
Nästa dag fick Easy ett förordnande för Martin,
vilket han genast överlämnade. Martin läste det,
där han låg i hängmattan, omlindad med bandage.
Det är blott ett förordnande, Easy, sade han, det
blir aldrig stadfäst.
Jack svor vid alla krigsartiklarna, att det skulle
bli det, men Martin var envis.
- Nej, nej. Jag vet alltför väl, sade han, att
jag aldrig blir befordrad; blir det stacffäst, lever jag,
blir det däremot inte det dör jag.
Var och en, som tittade till Martin i hans
hängmatta, lyckönskade honom till hans befordran, men
sex dagar efter striden blev den stackars Martins
kroppshydda Överlämnad åt havet.
Den förste, som följde honom, var mr Pottyfar, som
fått tag i sin universalmedicin och tömt så många
flaskor därav, innan någon märkt det, att han en
morgon fanns död i sin hytt, med Över två dussin
tömda flaskor under huvudgärden och på sidorna av
madrassen. Han blev ej begraven med händerna i
byxfickorna, utan lades de i en anständig ställning,
då han insyddes i hängmattan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
