- Project Runeberg -  Ombord hos sjöröfvare /
28

(1895) [MARC] Author: Max Haffburg Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - FJÄRDE KAPITLET. Sjöröfvarens skattkammare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Erik ryckte till vid denna förskräckliga hotelse
af sjöröfvaren. Bofven ämnade således mörda honom,
så snart han icke mera behöfde honom!

— Jag kan blott dö en enda gång, kapten, —
svarade han efter kort besinnande. — Mörda mig, om
ni vill fläcka er hand med en gosses blod — en gosse,
som hatar och afskyr er och alla era medbrottslingar!
Ni utöfvar redan våld mot mig, när ni tvingar mig
att stanna ombord, ehuru jag icke är värfvad. Jag
skall derför försöka att sjelf befria mig, emedan allting
här förefaller mig outhärdligt.

— Fly du, min gosse! — svarade Bamford
hånleende. — Hvarthän vill du taga vägen? Om de
giftiga ormarna icke döda dig, så blir du ihjälslagen af
de vilda negrerna, som genomströfva denna ö.

— Jag kan således alls ej räkna på er tillåtelse
att blifva fri?

— Nej, du stannar, till dess jag af egen vilja
skickar bort dig till något ställe, ifall du fasthåller
vid dina åsikter! — Erik, jag tillstår, att jag högaktar
din frimodighet och icke vredgas på dig, trots dina
kränkande ord. Jag hoppas äfven, att du till sist
vänjer dig vid oss, och finner det förnuftigast att
stanna kvar. Låt nu varna dig och försök ej att
rymma — vårt återseende vore din säkra död!

Dermed var det samtal till ända, hvartill Erik
tvungit sjöröfvaren. Den förstnämnde vände sig om
för att utföra den befallning, han mottagit, visade
besättningen, hvar färger, borstar och pänslar förvarades,
och deltog själf i arbetet. Den förut svartmålade
Eolus målades nu ljusgrå, något som icke blott
förändrade hans utseende, utan äfven tjänade till att i
skymningen och vid dimmigt väder så mycket som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:52:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjorofvare/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free