- Project Runeberg -  Ombord hos sjöröfvare /
51

(1895) [MARC] Author: Max Haffburg Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - SJETTE KAPITLET. Kastad öfver bord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

icke blott stulit Eolus, utan äfven plundrat postångaren
och försökt mörda honom själf. Han visste ju, hvar
den stora guld- och diamantskatten var gömd; han
ville angifva detta ställe och förhjelpa de rättmätiga
ägarne till att återfå sina tillhörigheter.

Då blixtrade genom nattens mörker flere hit och
dit kringsväfvande ljus, i hvilka Erik genast förmodade
den förföljande kryssarens toppljus och sidolanternor.
Fregatten styrde rakt emot det ställe, där hans bal
dansade upp och ned. Märkte någon honom från det
höga fartygets däck, så kunde han blifva räddad, men
då befann han sig på samma gång hos
representanterna af den makt, som utan grund förföljde honom.
Men han kunde ju i denna belägenhet bättre rättfärdiga
sig än eljest! Närmare och närmare kom det stora
skeppet, så nära, att Erik genom vågornas brusande kunde
höra bullret af den arbetande maskinen och brusandet
af det genom skrufven upprörda vattnet. Han
samlade därför hela sin kraft och utstötte det ena
nödropet efter det andra, men han erhöll icke något svar.
Ingen hörde den olycklige, ingen såg honom i nattens
mörker; förbi ilade det snabba skeppet efter den flyende
röfvaren.

Det gäckade hoppet hotade att tillintetgöra hans
nyss fattade beslut, och det föreföll honom, som om
han vore invigd åt en oundviklig undergång. Men
likväl gräfde han på nytt in naglarna i den fast
sammanpressade bomullsbalen för att skydda lifvet, så
länge den minsta kraft återstode honom. Då föll
den tröstande tanken honom in, att den förföljande
fregatten, äfven om någon där hört hans rop, dock
icke hade kunnat uppehålla sig för hans skull. Men
hörde den till blokadskeppen från Wilmington, något

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:52:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjorofvare/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free