- Project Runeberg -  Ombord hos sjöröfvare /
84

(1895) [MARC] Author: Max Haffburg Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ÅTTONDE KAPITLET. Dåliga värdar, men en olyckskamrat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig i den lösa jordmånen. Sökande vandrade Erik
omkring, från klippa till klippa, från bukt till bukt,
och hade nästan vandrat omkring hela sandrefveln,
då han varseblef resten af en grof mastspira i
bränningen. Biten var ännu ungefär 3 meter lång och 20
centimeter grof; tyvärr kunde Erik icke nå den. Här
måste linan hjelpa till. Han hämtade repet,
förfärdigade en snara af det och klättrade ut på de yttersta
korallrefven, hvarvid han hvarje ögonblick var i fara
att spolas bort af bränningen. Han slungade ut repet
som en lasso, träffade det riktiga stället och drog
genast vid första försöket lyckligt spirbiten i land. Åh,
så han gladde sig, när han hade det med saltvatten
genomdränkta trästycket på det torra! Huru gärna
ville han icke underkasta sig besväret att genom en
kretsformig inskärning med sin knif dela det i två
delar!

Före solnedgången hade Erik nästan transporterat
jullen öfver och nästa morgon ämnade han fullända
arbetet. Ännu ägde han vatten och bröd nog och
den salta fläskbiten var orörd, emedan den endast
skulle uppväckt en osläckelig törst; därför var under de
närmaste dagarna ingen hungersnöd att befara. Gossen
placerade nu sin båt så, att kölen låg i vädret, stödde
framtill upp den med sina trävalsar och kröp under
detta för dagg och regn skyddande tak.

I första morgongryningen var gossen åter vaken.
Hans första steg gällde bukten, hvarifrån han ämnade
lämna sin nuvarande tillflyktsort. Han blickade ånyo
öfver till den stora grannön, men upptäckte ej heller
nu något spår af människor, ingen båt, ingen hydda,
ingen rök. Icke desto mindre återtog Erik, sedan han
intagit en tarflig frukost, sitt svåra arbete. Efter en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:52:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjorofvare/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free