Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inbjudit de flesta af sina bekanta. Sista söndagen
hade hon varit på Käringö och då efter
gudstjensten påmint Ingrid och några andra af sina
vänner om denne samt bedt dem titta öfver på
en kopp kaffe. — Gunhilds kaffekalaser voro
omtalda; man sade derför icke nej, och på den
utsatta dagen kom en hel båtlast kaffetörstiga från
grannön; ett par vänner från Hamneskär voro
äfven inbjudna, bland dessa äfven Klara och
hennes mor. På bordet stod en stor, blankskurad
kopparpanna, flankerad af tvänne väldiga
småbrödskorgar. ”Förste omgången” hade gått, och
man höll just på med den andre. Elin i
Hamneskär och några af de äldre hade tagit plats
omkring bordet, hvars ena skifva var uppslagen;
ej långt emellan sträcktes en hand öfver till
skorpkorgarne, hvilka tycktes vara outtömliga.
De, som ej kunnat få plats vid bordet, hade
slagit sig ned på ett par träsoffor och några stolar,
som stodo uppradade kring väggarne. Bland
dessa, som ej hade det så beqvämt med
småbrödet, gick värdinnan då och då omkring med en
korg, ifrigt persvaderande. Något samspråk hade
ännu ej kommit i gång; ett och annat yttrande
fäldes väl, men dessa gingo för det mesta ut på
att rosa traktaten: ”så starkt kaffe du har, kära
Gunnil, dä slår ända åt hufve’t. . . Hvar har du
fått di rare ringa ifrå’ ? . . . Ja’ menar, dä ä inte
annat än socker å gredde ... Å sån’t kaffe blir
inte många koppa’ på skålpund’t.. . Slå inte i
för mycke’, kära du, ja’ vet inte, om ja’ tåle’t”,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
