Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de inom ringen. De första hvarfven voro afmätta
och långsamma, men på en vink af Håkan ökade
spelmannen takten, och nu blef det en annan
dans: stegen blefvo lättare, rörelserna mjukare
och luftsprången högre, tills slutligen dansörens
fötter, under de kringståendes bifallsrop, gång
på gång slogo i taket. Men så började dansen
på golfvet igen; de båda dansande släpte nu
hvarandras händer, och dansören slog i stället båda
armarne om lifvet på sin meddanserska, hvilken
åter lade händerna på dennes axlar, hvarefter de
började svänga omkring. För hvarje ögonblick
blef dansen allt mer häftig och lidelsefull. Klara
höll ögonen nerslagna, men hon kände, hur de
brinnande blickarne liksom genomborrade henne;
hon kastade hufvudet tillbaka så mycket hon
förmådde, men Håkans heta andedrägt omslöt henne,
och hon kände, huru blodet sjöd som en eldström
inom henne; det svartnade slutligen för ögonen,
och hon var nära att falla i vanmakt, då hon på
en gång kände ett kraftigt tag i ena armen. Nu
stannade de dansande, och då Klara slog upp
ögonen, såg hon Ingrid stå bredvid sig. ”Kom,
får ja’ säja dej ett ord”, sade denna ifrigt och
drog henne med sig ett par steg. Här börjades
ett lågt och lifligt samtal emellan de båda
väninnorna, hvilket slutade så, att Klara, då hon några
ögonblick derefter återvände till Håkan, tackade
denne för dansen, men sade, att hon ej orkade
att fortsätta, hvarefter hon gick bort och tog
plats bland hustrurna, till hvilka hon numera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
