Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Tror du dä?”
”Tror? Dä kunn’e väl e’ blinn’er höna se.”
”Dä va inte unn’erli’t, ja’ hörde Erik säja till
spelemänne’ra, att di skulle spela opp
fiskaredansen om e’ stunn’, för han ville dansa den dansen
med Håkan, sa’n.”
”Då får han sina fiskar[1] varma, dä ä då
säkert.”
”Ja, dä kan en lita på.”
Håkan hade under tiden oförmärkt flyttat
sig närmare de samtalande. Han kunde således
uppfatta hela sammanhanget. Vid de sista
orden flammade det till i ögonen och den ena
handen knöt sig krampaktigt. Han stod dock stilla
ännu några minuter men lemnade strax derpå
platsen och återvände till bröllopshuset. Han
hade emellertid ej hunnit mer än halfvägs, då
han stötte på brudgummen, som stod och
samtalade med några af gästerna. Denne hade dock
knapt fått ögonen på honom, innan han muntert
utbrast: ”Se der ä du ju! .. . Ja’ sto’ just å frågte,
om någon hade sett dej.”
”Hva ä dä fråga om?”
”Jo, nu har du dansat mä bru’a, å nu ska
du väl ha dej en sväng mä bru’gummen, eller
hva säjer du?”
”Jo, inte mej emot. Hva ska vi dansa då?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
