Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu! .. . Laga, att vi får upp ankar’t... Ta ner
mesanseglet, du Gösta! ... Rör på haser’a! ... Upp
mä storseglet, men ta in bottenrefvena, hör I...
Ja’ sätter mej vid styret.”
Erik stod alldeles handfallen. Något
motstånd var ej möjligt, äfven om han velat. Inom
sig måste han dessutom medge, att Göran hade
rätt, och lydde som de andre de gifna orderna.
Inom mindre än en halftimme var båten
segelklar, och nu satte sig Göran till styret.
”Hvart vill du ja’ ska styra? Ska ja’ hålla
ett par streck mera sö’rut å gå åt Mandal, eller
hålla på Egersund... Hör du inte hva ja’ frågar,
Erik? Hvart vi ska dä får du sjelf bestämma.
Bara vi kommer i land, qvittar dä mej, hvart dä
bär.”
”Nå, så håller vi på Egersund då”, svarade
Erik, glad att bli åtminstone tillfrågad.
Göran satte sålunda båten i rätt kurs och lät
snart borttaga ett par af refven så att man skulle
hinna ”unn’a ett stycke för kulingen”, som han
uttryckte sig. De i horisonten uppstigande
molnmassorna blefvo emellertid för hvarje ögonblick
allt större och svartare; då och då genomkorsades de
af matta ljusstrimmor, på hvilka följde en dof knall
dock ännu med längre mellanskof. Någon lång
stund hann dock ej förflyta, innan blixtarne blefvo
skarpare och åskknallarne starkare. De stora
från molnväggen lösryckta molnmassorna jagade
hvarandra, som om det varit fråga om att flyga
kapp eller leka tafatt: och ju häftigare jagten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
