Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra hade krupit ner i kabyssen, der de togo sig
ersättning för de många genomvakade nätter, de
haft under sommaren; några sysselsatte sig med
dörjning och den ena torsken och koljan efter
den andra drogos upp på däcket, från hvilket de
så godt som direkt fingo hoppa i grytan. Det
led nämligen mot middagen, och Gösta fick mer
än en påstöt från de alltid matfriske kamraterne.
Håkan, som annars var den hungrigaste eller
låtsade sig vara det, blott för att få gräla, satt dock
nu tyst och allvarsam. Hans närmaste man gjorde
några frågor, men han svarade icke, och då
maten en stund senare sattes fram, fick den stå
orörd.
”Hur kommer dä sej att du, som annars ä
så matfrisker, inte äter? ... Ä du sjuker?”
frågade sidokamraten och stötte honom i sidan för
att tilldraga sig hans uppmärksamhet.
Håkan vände sig hastigt och såg stelt på
honom men utan att svara.
”Hva våller dä dej? Du ser så besynnerli’
ut i ögona.” Håkan höll just på att svara
något, då i detsamma bådas uppmärksamhet drogs
mot Erik, som i detsamma dök upp ur
kabyssluckan. Han höll högra handen tillbakadragen
i stortröj särmen och stod först orörlig med
ögonen liksom fastnitade vid Håkan, men började
derefter att sakta närma sig. Ännu en gång
stannade han, men tog derefter ett riktigt tigersprång
och kastade sig öfver denne, åt hvars ansigte
han måttade ett kraftigt hugg. Ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
