Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin på Måseskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Adjö, adjö! Gud vare mä er!" ropade Elin
efter de bortseglande.
"Adjö mamma!” skrek Ville med sin lilla
pipiga röst och nickade.
”Ta’ vara på gossen, Kalle! Hör du dä! Gu’
nåde er, om I inte aktar pojken!”
”Hva stå’ du å gapar efter!” hördes mannens
grofva röst ute från båten.
”Ja’ ba’ inte dej utan Kalle."
Men nu hörde man ej hvarandra vidare. Elin
stod dock qvar och vinkade med hufvudduken åt
gossen, som svingade mössan ett par gånger, men
snart fick han så mycket annat att tänka på, att
han glömde bort modren, som stod och såg efter
dem. Dock, just i det samma de skulle svänga
om ett skär, som skulle undanskymma hemmet,
sade Kalle hastigt:
”Titta dej om, Ville, å vinka åt mamma med
mössa, ho står der än å fläktar med sin duk.”
Ett ögonblick derefter hade båten skjutit
bakom udden. — En minut derefter såg Elin
seglen skjuta upp på andra sidan denne, men
klippan höjde sig så småningom, och i det nästa
var äfven det borta. En stund stod hon qvar
med ögonen fästa på den punkt, der hon sett sista
fliken af seglet, men slutligen måste hon återvända
till stugan. Hon vågade knapt gå in vid tanken
på, att hon ej skulle mötas af gossens lek och
prat, men till sist måste hon göra våld på sig
och öppnade dörren. De första föremål, hon fick
ögonen på, voro Villes trätofflor, som stodo straxt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
