Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin på Måseskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Jo, Bengt å Kalle for ut på fiske i da å
to’ Ville mä sej.”
”Men hva gör gubben din så för? Te natta
blir här ovä’r... Dä har ett par dar tecknat sej
så... Dä blir inte för barn å vara ute i...
Tomsing! ... Släpa pojkekräket ut mä sej!” Med dessa
ord steg gumman upp och gick emot sin gäst.
”Jaså, I säger dä... Blir dä mycke’ svårt,
tror I?” Elin kunde knappt få fram orden.
”Räds för’t. I två qvälla’ har sola gått ner
mä en bre’, blodrö’ ring omkring sej, å månen
har under dä sista nytännet bara visat den ena
sida’, å dä plär allti’ vara tecken till ett hunn’a
vär. Har du hört, om dä mullrar mycke’ bland
skär’a? Stuga’ ligger lite’ frå’ strann’a, å ja’
börjar å höra så dåli’t... Ja så, dä har gjort dä...
Ja’ kunn’e tro dä. Men dä va sant? Hur ä mä
vattenmärket vid Hvaludden? Du har ju reda
på vattenmärkena, tyckte ja’, du sa’ en gång?”
”Ja, ja’ känner grant till dum... Der står
vatten så högt öfver märket”, och Elin utmärkte
på fingrarne samma längd, som hon gjort för sig
sjelf nere vid stranden.
”Jaså, då har vi ovär’t här i natt... Så djupt
låg dä märket nere, då mi’ olycksnatt va’.”
”Herre Gu! Dä blir då all’ri väl!...
Kommer dä något ondt åt pojken, då dör ja’.”
”Säj inte så, barn!... När inte ja’ dött å
sorg, så dör ingen å sorg: på e’ natt misste ja’
man å två söner; tie år förut hade ja’ misst far
å bror, å hva slut min Hindrik fick, dä mins du
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
