Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elin på Måseskär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höger hann’. Dä rikti’t svrr i ögona utå di
broki’e flaggera, men dä svir ändå mer i hjertat,
då en tänker på, att di på nå’ra timma gör å mä
så mycke i den förbannade håla’, som tie
fiskarehushåll ska lefva på ett helt år... Tvi!" och han
spottade än en gång, under det han vände
hufvudet från stackars Lysekil.
Vi hade under tiden hunnit förbi Kålöarne,
och nu sköt Bornö upp sin breda bergväg. Hon
glindrade i solskenet, och Ola utropade lifligt:
"se, på Bornö-stalpet! Dä glindrar ända, som om
dä vure å "sölfver" bitetals... Dit upp ska vi:
strax på andra sida’ ligger stuga, der Elin håller
till."
En timme senare hade vi upphunnit platsen,
der vi skulle lägga i land. Ett par båtar lågo
der redan förut.
"Vi blir inte ensamma, ser ja’", sade Ola
och drog båten i land, der den fastgjordes vid
ett träd.
Närmast intill stranden var det alldeles
obebodt; en smal stig slingrade mellan täta busksnår
ett bra stycke inåt, och denna följde vi. Snart
kommo vi dock till en öppen plats, upprödd midt
i ett löfhult; kullsluttningarne begränsades
emellertid af ung tallskog, hvars ljusa årsskott gaf
en viss liflighet åt den annars så enformiga
grönskan. Midt i uppröjningen låg några stugor,
kring hvilka några små rågåkrar voro
kringkastade bland stenrösen.
"I den der plär hon hålla till", sade Ola och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
