Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
clock ej; han upphann oss, och just som han
gjorde detta, höll han en smula till venster och
rusade förbi. I detsamma han var jemnsides,
fäl-des en änterhake från honom och högg ett fast
tag i min reling, och nu blef det för oss att åka
i släptåg. Ett grand efteråt voro vi så nära, att
en hand utsträcktes och högg tag i relingen; ett
par andra lagade i ordning en trossända för att
göra fast oss, men nu fick jag se min Nils rusa
fram med änterbila i hand, och innan jag visste
ordet af, föllo ett par blodiga fingerstumpar ner
på däcket. I detsamma hördes ett skrik, och våra
båtar voro åter skilda åt. På tulljakten släpte
man både händer och fötter för en stund, ty det
var jaktlöjtnanten sjelf, som hade fått släppa till
dem; af detta begagnade jag mig, kastade om
seglen och styrde till liafs utan att tullbåten tog
upp sin jagt. Den gången var jag riktigt i
klämman, men klara’ mig bra ifrån det. Sättet var
nog litet hårdhändt, men hva skulle han också
vara så klåfingrig för? Nu har du fått höra, hur
det förhöll sig med den saken; hufvet fick han
behålla, men tre fingrar miste han, och det hade
snoken att tacka sej sjelf och min dräng för.
Jag hade ej så mycket som en klut på den
byken; det kan du lielsa dem, när di kommer och
säger, att jag huggit hufvudet af en så’n der,
fast han hade inte varit stort bättre värd. Di
kan låta folk vara i fred.”
77Är det sant77, frågade gästen under en paus,
hvarunder de togo sig en promenad på salsgolt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
