Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oss den lägsta, som någonsin blifvit för ett helt europeiskt
folk-iakttagen, och sedan dess har den ytterligare nedgått. Bäst
betecknas delta förbättrade förhållanden genom uppgiften om
medel-lifslängden, ■— hvilken naturligtvis är något annat än den
nyssnämnda normalåldern (den ålder, som uppstår, om inga störande
inflytanden inträdde). — Medellifslängden för ett nyfodt barn i
Sverige utgjorde:
båda könen
1755/75 — 35.2 år
1816/40 — 41.43 „ män 39.5, kv. 43.g år
1861/70; —^ 44.58 „
1871/80;— 46.98 „
1881/90 — 50.02 „
1891/1900 — 52.3 „ — män 50.94, kv. 53.63 år
Det är i själfva verket en af de mest underbara företeelserna i
vår nutid, att en sådan storartad tillväxt i lifslängden kunnat
påvisas. Ty hvad betyder det att dödligheten blir mindre? Vi
tänka icke ofta på den stora sociala innebörden däraf, men svaret
på frågan är i alla fall detta: hvarje minskning af dödligheten
betecknar en förlängning af människans produktiva lefnadsålder,
en förlängning således af den tid, då människan kan återgälda
en del af samhällets uppoffringar för henne under hennes ungdom,
då hon blott varit en tärande, ej en närande samfundsmedlem.
Hvarje barn, som dör i unga år, har endast vållat samhället
utgifter och förlust; första tiden af människans lif är oproduktivt,
men hvarje år, hvarmed en människas produktiva lefnadsålder
kan förlängas, är af betydelse för hela samhällets ekonomi. En
person har till omkr. 15 års ålder endast kunnat göra ringa, om
ens några, insatser till godo för samhällsekonomien; dör han vid 45
års ålder, har han haft dubbelt så lång tid att verka till samhällets
gagn och nytta, som en vid 30 års ålder afliden människa. Om
arbetarne af hvad slag som hälst, — vare sig kropps- eller
själsarbetare, — dö i tidigare år, så kommer ju den praktiska
färdigheten, intelligensen och den förvärfvade skickligheten blott
under ett ringa antal år samhället till godo och måste
oupphörligen aflösas af nya opröfvade krafter. Om vi därför uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
