- Project Runeberg -  Svenskt sjuttiotal : hågkomster från ungdomen (1871-1881) /
27

(1937) [MARC] [MARC] Author: Adam Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1871

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

27

En dag kom en vild mås och hälsade på honom, kanske
av samma kull, men vilken skillnad! Min, som utan
något som helst eget besvär slött lät servera sig
allehanda läckerheter, hade fått ett krasst materialistiskt
utseende och uttryck, medan den andra, som dagligen
på snabba vingar hade att kämpa för livets uppehälle,
hade något förandligat i hållning och skick. En kaja
hade jag en hel sommar. Hon brukade sitta på min
axel under mina promenader. Men jag måste för hennes
skull tillspillninggiva en särskild röck. Med en vild duva,
som dock är mildhetens symbol, misslyckades jag totalt.
Tamduvor hörde den tiden till på herrgårdarna. Våra
bodde på vinden till trapptornet i gamla huset. Där
luktade infamt och fick göras rent någon gång.
Utfodringen var nästan uteslutande ärter, och somliga
blevo så tama att de åto ur hand. Kom hök hade de ej
förstånd att krypa in i duvslaget, utan kretsade oroligt
omkring samt sökte höja sig över honom, vilket inte
alltid lyckades. Ett bösskott träffade sällan, men
skrämde.

Ormägg, som stora vita druvklasar, kan man hitta i
halvmultna lövhögar, om man har tur, och kläcka i
solen. Men de små stackarna, som på så sätt komma för
tidigt till världen, förolyckas i regel. Halvvuxna
snokar äro då bättre, och man kan få dem tämligen tama,
så de ligga stilla i fickan. Men som husdjur bereda de
föga glädje, och övriga familjemedlemmar tycka i regel
ej om dem. En huggorm kan man utan fara bära i
handen, om man fattar den i stjärtändan nedanför anus.
Så långt kan den ej slingra sig upp på sig själv och det
ligger en viss nervkittling i att se honom försöka. Vill

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjuttiotal/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free