- Project Runeberg -  Svenskt sjuttiotal : hågkomster från ungdomen (1871-1881) /
71

(1937) [MARC] [MARC] Author: Adam Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1873

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

71

lika glada och muntra som vi unga, och farmor var nöjd
med sin talrika avkomma i tvenne led.

På hösten tog min bror Claes inträdde i Stockholms
Ateneum, och hans kunskaper visade sig större än väntat,
så han kom en klassavdelning högre än beräknat. Han
fick inackordering hos doktor Tiselius, där jag tre år
därefter även hamnade. Jag var med till Stockholm, fick äta
middag på Hasselbacken och gå på cirkus, men
skickades efter ett par dagar hem med min nye informator, herr
Lindberg, som kom direkt från Uppsala. Han var en
hygglig ung man, som jag lärde mig tycka ganska bra
om, men mycket rustik. Han var son till en enklare
skräddare i Uppsala, som han själv i studentkatalogen
anmält som »ringare», då han ansåg faderns borgerliga
yrke ofint. Man skall egentligen vara göteborgare för att
anse det för mera högtstående att om söndagarna sköta
domkyrkotornets storklocka. Det var inte så underligt
om hans bords- och salongsvanor lämnade ett och annat
övrigt att önska, men han tog ej illa upp ett litet
blygsamt påpekande och rättade sig villigt därefter. Till och
med knivätningen lades snart alldeles bort. Han hade
även nöje av att läsa andra tidningar än Fäderneslandet,
den enda som förekom i hemmet, men däremot ej fanns
hos oss. Den var en veckotidning och om vardagarna
hade hans föräldrar annat att göra än bladlusa.

När han kom saknade han till och med något ej minst
för en lärare så nödvändigt som ett fickur. En lakun i
hans tillvaro som fylldes första julaftonen.

Hans kunskaper voro ej överdrivna, höllo sig inom
skolpensa. Någon framstående pedagog var han ej, det
roade honom icke, och varför skulle det göra det? För

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjuttiotal/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free