- Project Runeberg -  Svenskt sjuttiotal : hågkomster från ungdomen (1871-1881) /
117

(1937) [MARC] [MARC] Author: Adam Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1876

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

117

Hofsta blev en trevlig tillökning i grannumgänget,
men som det var tre mil dit, låg man gärna över där
eller på Eriksberg, i synnerhet som det ofta ställdes så
att det var bjudningar på bägge ställena dagarna å rad.

Ebba var klen till hälsan och skulle härdas i öppen
släde o. s. v., vilket icke alltid slog väl ut. Han var
stark, i synnerhet i hälsningens handtryckning, vilket
gjorde att mamma skyndsamt sökte plocka av sig
ringarna på höger hand för att slippa få dem inklämda.
Det gjorde ont nog ändå.

Det är möjligt, men inte alldeles säkert, att Herman
själv trodde vad han berättade om egna eller andras
skäligen obetydliga upplevelser.

Jag sattes sent i skola. Först på hösten 1876, då jag
fick inträde i Stockholms Ateneums femte klass. Är
det nyttigt att hålla en gosse eller yngling så länge vid
privatläsning i ett hem på landet? Av naturen blyg och
skäligen initiativlös hade det måhända varit bättre för
utvecklingen av både kropp och själ, om jag tidigare
kommit ut bland jämnåriga kamrater. Som det nu var
växte jag upp i det avseendet så gott som alldeles
ensam. På granngårdarna funnos inga pojkar i min
ålder, utom de båda kusinerna på Beckershof, som i
motsats mot mig tidigt skickats i skola och blott voro
tillgängliga under mellanterminerna. Bland gårdens folk
funnos då ej heller några jämnåriga. Gossars vanliga
kämpalekar fick jag därför aldrig någon övning i eller
smak för, och nutidens sportövningar funnos ej då. Det
enda spel som idkades ute var det beskedliga
krocket. Hade jag varit nog olycklig att födas under
medeltiden, hade jag antagligen hela livet suttit och prän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjuttiotal/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free