- Project Runeberg -  Svenskt sjuttiotal : hågkomster från ungdomen (1871-1881) /
130

(1937) [MARC] [MARC] Author: Adam Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1876

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

130

Men det var ett missgrepp av hans annars så kloke
fader. Han vande sig av med att läsa, var först
klasskamrat med min bror och tre år därefter med mig. Att
tänka på studentexamen kom slutligen ej i fråga. Då han
ej ritade illa beslöt familjen att han skulle bli artist.
Han gick litet på Nationalmuseum, skickades till Paris
för att studera målning och etsning, men det slutade
med att han blev ingenting och gjorde ingenting. Efter
det jag lämnat skolbänken träffade jag honom knappast.
Senare delen av sitt liv vegeterade han i Cannes, där
han vid närmare 70 års ålder avled.

Hans kusin Gustaf Leijonhufvud, »Fjädern», är
kanske den ende av mina äldsta klasskamrater, som ännu
är i livet, åtminstone den ende som jag någon gång
träffar. Ehrenheimska och Leijonhufvudska husen voro
de enda kamratfamiljer i vilka jag umgicks.
General-fälttygmästaren och hovmarskalken friherre Carl Victor
Leijonhufvud hade boställsvåning i det s. k.
Kronprinsens stall vid Tegelbacken, och f. d. statsrådet Pehr von
Ehrenheim hade översta våningen i det hus vid
Kungsträdgården, som hade den populära restaurangen Du
Nord på nedre botten. Båda papporna voro, var på sitt
område, ovanligt framstående personer, men jag kan ej
påminna mig att de delade med sig av sitt vetande eller
sin erfarenhet åt oss ungdomar. Kyrkoherden i
Kungs-Husby lär haft en sådan vördnad för herren till Grönsö,
att han, när denne gick till nattvarden, ej dristade
använda tilltalsordet du, utan bad att Herren måtte bevara
herr statsrådet och kommendören med stora korset till
evinnerligt liv. Det var i samma stil som när den
gamle blinde ädlingen på Säfvestadholm några årtionden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjuttiotal/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free