- Project Runeberg -  Svenskt sjuttiotal : hågkomster från ungdomen (1871-1881) /
155

(1937) [MARC] [MARC] Author: Adam Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1878

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

155

tetens liv under en lång följd av år, men också många
allvarliga tankar. Hon var varmt religiös utan överdrift,
och jag såg henne ibland och isynnerhet i barnens
närvaro rätt plågad av makens hänsynslösa fördomsfrihet i
andliga ting. Hennes handstil var ovanligt vacker och
språket ledigt. Som många av sina samtida kunde hon
brevskrivningens nu halvt förgätna konst.

Det låg en gustaviansk fläkt över Nybrogatan 9, och
det var inte bara salig Schröderheims förtjänst.

Mot våren var jag en söndag ute hos min morbror Nils
Gyldenstolpe, som då residerade på sin svärfaders
egendom Hässelby, nyligen återförvärvad till Bondesläkten
efter en entreakt i Cervins hand. Både han och hans
vackra hustru voro lika älskvärda som vanligt, men en
hjärnblödning, visserligen lindrig men dock en
hjärnblödning, gjorde att han ej längre var den arbiter
ele-gantiarum som tidigare, och hans ekonomiska ställning
var ej heller densamma som förr, huvudsakligen tillfölje
av hjälpsamhet mot andra. En viss bankir, mycket
anlitad av de dåtida upper ten, hade också sin del däri.

Min ogifta faster Marianne satt i orubbat bo efter
farmor och bibehöll våningen i Bondeska huset,
Drottninggatan 3, som fortfor att vara en fast punkt för släkt och
vänner. En dag, det var den 10 mars, går faster Mina
Bonde den vanliga vägen över vinden med ett brev från
någon anhörig, som hon ville systern skulle läsa. Hon
har ett ögonblicks ärende i ett angränsande rum, och när
hon kommer tillbaka sitter systern i samma ställning och
med brevet i handen, men död. Hjärtat hade upphört
att slå. Intet ljud, ingen rossling. Bud sändes med den
sorgliga underrättelsen till i staden varande närmaste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjuttiotal/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free