- Project Runeberg -  Svenskt sjuttiotal : hågkomster från ungdomen (1871-1881) /
187

(1937) [MARC] [MARC] Author: Adam Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1879

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

187

diktinklostret i Solesmes. Ättling av en normandisk
adelsfamilj hyllade han som sin stamfader en nordisk
viking och räknade sig ej som tillhörande den latinska
rasen. Under en utflykt till Djursholm besteg han en
granklädd kulle och upptäckte där spåren av en
forn-borg: »Äntligen! Här är min stamfader Ottar Jarls
borg.» När en av sällskapet frågade hur i fridens namn
han kunde veta det, slog han sig för sitt bröst och sade
med patetiskt allvar: »Jag känner det.» Så det var
ingenting att resonera om. Credo quia absurdum. En
blygsam handlande i Bordeaux hade ett par hundra år
förut blivit förmögen och kommit över ett seigneurie i
Normandie. Men detta lilla betydelselösa faktum hade
han helt och hållet glömt.

Hans efterträdare, markis de Tamisier, såg jag även i
Åkerhielmska huset. Han var en annan typ och hade
båda fötterna på jorden. Med händerna var det
däremot si och så, den ena var dold. Om sina förfäder
talade han inte alls. Det sades han hade simhud mellan
fingrarna som ett himmelsens straff för morfaderns
synder, den ohygglige Carrier, upphovsmannen till »les
mariages de Nantes», där misstänkta antirevolutionärer
bundos samman och dränktes parvis i Loire.

Den lille engelsmannen Erskine, som hyrde ett par
våningar i Bondeska huset, Drottninggatan 3, där
vindsrummen disponerades av far och farbröderna, mötte jag
ibland i trappan eller såg i Bondeska huset mot
Rosenbad. Han hade den vanan att gå på gatorna läsande i
bok, utan att någonsin bliva överkörd. Trafiken var
inte så våldsam och hänsynslös som nu.

Gäster förekomma sällan i det Tiseliuska hemmet. En

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:54:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjuttiotal/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free