Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det var Cecilia själv, som tog upp ämnet
på nytt.
— Hur kan ni hinna med allting? Ni har ju
både rösträtten och er praktik och hem och man
och barn?
— Praktiken är inte så stor, sade doktorn med
ett godmodigt leende, men det beror nog också
till en del på att jag försummar den för rösträtten.
För många av oss är det den största uppoffring vi
kan göra rösträtten att ge den så mycket av
krafter, vilka borde tillkommit vårt privata
livsarbete. Men vad skall man göra, så snart man
börjar arbeta för något specialintresse och se och
tänka litet över förhållandena i samhället, så
hamnar man ovillkorligen vid rösträtten. Där ha vi
mötts, vi alla, som nu arbetar, som kommit från
så skilda håll och som alla har någon hjärtesak,
som väntar oss. Doktorn såg ett ögonblick en
smula dämpad ut, men så klarnade hon upp igen.
Man får göra så gott man kan, men vet ni
vad jag känner, när jag någon gång reser mig
och bryter familjekretsen om kvällarna — det sker
för övrigt inte så ofta som samhällsbevararna tror,
för om jag kan, väntar jag till dess barnen kommit
i säng — och min pojke på sitt resignerade sätt
säger: »Se vi hade det förstås alldeles för bra»,
vet ni vad jag då känner?
Den stumma medresanden tittade nyfiket upp
från enkronasbiblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
