Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rätt i, även om den genom en massa samverkande
tillfälligheter i detta fall ter sig något brutal.
— Tillfälligheter! Hur kan du kalla det för
tillfälligheter, som är det bestämmande i hela den
manliga tankegången! Och blir det bättre för det?
Var det en tillfällighet kanske när jag… Hon
avbröt sig, ty vad skulle det tjäna till att dra fram
sina egna gamla bittra oförrätter, glömda, tycktes
det, av alla utom av henne själv.
— Jag tycker det är upprörande, sade Ester
Henning, vi måste göra något åt det.
— Låt oss för sakens skull hoppas, att hon är
familjeförsörjare, sade Anna Gylling, i så fall blir
kon en lika utmärkt reklam för rösträtten som
symaskinen i världen.
— Låt oss hoppas! Hon sitter nu någonstans
i Skåne med mindre lön och en mor och två
oförsörjda bröder. Kerstin Vallmark gav Anna Gylling
en förebrående blick, det fanns dock gränser för
vad hon hade lov att tillåta sig, om hon så var
rösträttens bortskämda barn många gånger om.
— Kan vi ingenting göra? sade Jane
Horneman. Men vänta, nu kommer din frukost.
— Jag skall ringa upp Pennskaftet. Det här
bör hon kunna göra något av.
— Du måtte väl kunna skriva själv, som du
gjort så ofta och utmärkt, sade Ester Henning.
— Nej, jag är för arg.
— Det kan man aldrig bli.
— Jo, jag kan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
