Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hon ringde upp Frisinnade Morgontidningen
och fick tag i Pennskaftet med detsamma.
— Vill du skriva en brännande
indignationsartikel? — Du är då alltid snäll.
— Om jag har någon idé till den? Jo, lita på
det — Jaså, inte i kväll. — Kan du inte hinna
hit ett tag dessförinnan? — Det var bra. Adjö då
så länge.
Man ägnade sig nu en stund åt sina smörgåsar
och kuvert under väntan på Pennskaftet.
Hon kom också mycket riktigt och hälsade glad
på alla utan att låtsas om sin omätliga häpnad vid
åsynen av Cecilia, som var nöjd att få vara lika
bortglömd som hon varit under den sista timmen.
Med några korta frågor gjorde hon sig underrättad
om varför hon borde vara indignerad, reagerade
våldsamt och snabbt och försvann efter några
minuter till en studiecirkel bland arbeterskor efter
att i hotfulla ordalag ha utmanat vederbörande
myndigheter.
— Vad tänker du göra nu? frågade Ester
Henning, då adjunkten slutat sin frukost. Hon såg
själv på klockan och önskade sig hem, men här
var ju så många kuvert oskrivna, och Anna Gylling
tycktes knappt kunna hålla sig uppe av trötthet.
— Jag ämnar vårda min vrede och magasinera
den till kommande tider, svarade adjunkten utan att
begripa den andras förstuckna bön om avlösning.
— Kan du inte använda den till att skriva kuvert
med, föreslog hon då rentut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
