- Project Runeberg -  Pennskaftet /
134

(1926) [MARC] Author: Elin Wägner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Jo, svarade hon på hans fråga, men säg, skall
jag en gång bli så där förtvivlad över våren?

Han förstod inte riktigt vad hon menade och
hon svarade själv.

— Nej, ty jag är starkare, och du, ack du, min
älskade, är inte som de andra?

— Hur som andra?

— Som går bort, som blir trötta, som
glömmer —

— Hå, jag är nog som andra, svarade han
ödmjukt, men skillnaden är den att det är
däremot inte du. Den, som en gång kommit att
älska dig, måste älska dig i evighet.

— Det var bra, sade hon och lät sig nöja, men
låt oss gå vidare, det är kallt. Han lydde, trots
att han mycket hellre skulle blivit kvar bakom
kullen och kysst henne.

— Se, där har vi staden igen, sade han, först
pannan, så ögonen, se så många ögon, som ser
på oss två.

— Tänk, när vi länge hållit av varandra och
får en hel stad av minnen att vandra i. Jag längtar,
att vår kärlek skall bli gammal, sade hon. Hur
gammal är du? tillade hon plötsligt.

— Det får du inte veta.

— Är du rädd om din ålder, du? Kan knappt
vara trettio.

— Ja, ty jag är redan alltför gammal att ha
träffat dig först nu.

— Du får kyssa mig en gång för varje år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:55:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skaftet26/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free