Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vad det är ni rösträttskvinnor har att säga för er
själva, och se hur ni tar er ut på nära håll.
— Det var rätt, nickade Pennskaftet, man måste
följa med sin tid. Och vi är »sin tid», förstår ni.
Jag fattar inte, att inte alla människor inser, att
vi egentligen är ofantligt spännande, likafullt som
socialisterna.
— Hur så? frågade han, road.
— Därför att om också de är mäktigare och
flera, så vet man mycket mindre om oss och vad
vi tänker finna på. Socialisterna har ju talt om
alltsammans förut, men fråga historici om det finns
några analogier till vår rörelse. Nu måste jag gå
vidare, här sitter ju folk och bara hungrar efter
kunskaper. Det vore gott ni bleve omvänd. Hon
nickade vänligt och var hos nästa man.
Den allvarlige herrn såg efter henne.
I det där lilla näpna huvudet dolde sig alltså
planer på att förändra världens utseende? Hon
såg verkligen ut, som om hon inte hade tankar för
annat än denna alldeles nya, roliga lek. Men
kvinnans egentliga bestämmelse då? tänkte han
förbryllad. När älskar en sådan kvinna, när har hon
tid med oss, med vår glädje, med våra sorger,
vår mat och våra strumpor? Det var visserligen
sant, att det är, när de älska, männen allra mest tro
sig skickade att förändra världens utseende, men
icke kunde det vara detsamma med kvinnan?
Pennskaftet gick emellertid från bänk till bänk
och gjorde stor lycka, men allt medan hon sålde,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
