Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XVII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig till rösträttskvinna, om jag inte vore det
förut. Jag blev naturligtvis mycket väl bemött, ty
det var ju fint folk och jag deras gäst, om jag
också tio gånger varit ’ett olyckligt infall av Karl
August’. Men det föreföll mig så rasande
egendomligt, att jag skulle vara ung flicka ihop med
denna Rosenhöger — oändliga vidder skiljer ju
mig och mitt liv från dem och deras. Det är inte
det, att jag är så mycket äldre, ty den äldsta och
jag har nog hunnit med var sin lika stor skiva av
livet, det är snarare denna jämnårighet, som gör
det hela så förbluffande. När jag hör dem tala,
lyssnar jag som till en saga, nog har jag vetat
att såna fanns, men för var gång jag ser dem,
märker jag, att jag ändå inte trott det! Jag tror
inte, att de kan ha lika lustigt som jag åt olikheten,
därtill saknar de alltför mycket blick för
perspektivet, de ser ju endast det som för ögonen är, och
det är ju inte där den häpnadsväckande
åtskillnaden ligger, även om de ha ras och batist, medan
jag är selfmade och har hemslöjdstyger. Jag vill
naturligtvis inte förneka, att jag i någon mån
föraktar dem, men å andra sidan tycker jag att denna
lyxflicka är en mycket följdriktig produkt av
förhållandena. Hon är lat, medan vi dignar av arbete,
och hon tackar oss icke för det, hon ser ner på oss,
men hon har aldrig lärt och aldrig behövt annat,
och hur många har tillräckligt mycket inombords
för att arbetet skall växa upp ur oss själva som
en naturlig utlösning av kraften i vår natur? Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
