Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tror du inte jag måste älska Dick, även med en
liten tagg i mitt hjärta?
Ännu några dagar gingo, Dicks moder och
äldsta syster, dessa stumma skyddsvakter, som
ingen hade sett, voro alltjämt kvar i Stockholm,
och Pennskaftet sade sig ha uppsnappat, att de
skulle ta Dick med hem till Östergötland under
konvalescenstiden. Flickan meddelade detta helt
lugnt.
— Så skönt för Dick, sade hon.
Vid hennes ord fattades Cecilia plötsligt av
vrede mot denne Dick, som fogade sig så villigt
efter fördomarna i sin familj.
— Att han inte förstår, hur illa han gör mot
dig, brast hon ut med sällsynt hetta.
— Han gör mig inte illa, och han förstår inte
att han gör det — — — jag menar — — — jag
har gjort mitt val, och om jag kanske inte förstått
— nej, du får inte se så där på mig — att
konvenansen betyder så mycket i världen, så är det
bara bra att jag får lära det.
Cecilia stod och såg på barnet, som med en
sådan furstlig gest, med en så stolt glädje skänkt
bort sig själv. Det hade blivit tunnkindat och
blekt, och dess röst, som brukat klinga som en
alltför spänd sträng av en alltför stor glädje, hade,
tyckte hon, fått något av dödlig besvikenhet.
— Här behövs den gamla fröken, som lägger sig
i andras affärer, tänkte hon beslutsamt, och när
det blev söndag, gick hon rakt upp till Dick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
