Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1848.
Det var i dag för fyra år sedan, ungefär vid denna
timma, som en hög hjeltekonung lemnade jorden, bjöd
farväl åt Nordens folk och uppträdde inför den Evige
domare, hvilken Han, så vidt menniskor kunna se, genom
en lång och verksam lefnad, troget tjenat, och som äfven
omfattat honom med sitt faderliga hägn och skänkt honom
lefnadsöden, ovanligt utmärkta äfven af timlig lycka och
framgång. Han öfverlemnade vid sin bortgång åt historien
icke blott ett namn i de Nordiska folkens konungalängd,
utan äfven ett verkligt fortlefvande, stort och både
med nordens och Europas historia djupt införlifvadt minne,
som skall tillvexa genom de kommande tider och när
den dag inträffar, då både prisets och smädelsens
förgängliga röster tystnat och historien uttalar sin rättvisa
dom, omgifvas med ära och glans. Det är af denna
anledning, som vår lilla krets nu samlat sig och vi vilja
broderligen dricka en skål icke för Carl Johans minne,
ty detta är oberoende af oss och vår hyllning, och skall
utan tvifvel lefva ännu länge sedan stormen hviner öfver
våra förgätna grafvar, utan för minnet af den kärlek, vi
och våra med oss liktänkande medborgare för honom hyse.
Denna kärlek utgör en, om också obetydlig, del af det
stora factum, Carl Johans minne öfverlemnat till
efterverlden och innehåller ett vittnesbörd, som är vigtigt,
om äfven icke för Carl Johans ära, dock åtminstone
säkert för Sveriges. Men om vi äfven icke skulle kunna
hoppas, att vår kärlek till den store Hädangångne, skall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
