Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3Ö -FÖRTROLLAD.
det; sedan, när de båda barnen vuxit upp, hade
de blifvit riktigt goda vänner, hade lekt tillsammans,
hade läst tillsammans, hade arbetat på åkern till-
sammans. Allt jämt hade Sven haft ett vaksamt
öga på Ingrid, och om under leken en eller
annan bland kamraterna vågade göra den lilla
något för när, så var Sven genast framme, och då
blixtrade det till i de stora, mörka ögonen, och en
hotfull åtbörd från den starke gossen var nog att
ingifva kamraterna respekt.
Så hade de vuxit upp, och nu var Sven en
man, och Ingrid en sjutton års fager tärna;
hvilken flicka är ej vacker vid sjutton år! Men
ännu gingo de som förr vid hvarandras sida likt
syskon, och aldrig hade de kommit att tänka på,
att de kunde blifva för hvarandra annat än bror
och syster. Och i den lilla byn, där det beställ-
samma ryktet eljes gärna var till hands att hviska
om bröllop, så snart en man talade vid en ung
flicka, hette det alltid om dem båda så som nu,
när de kommo till dansen: »Det är bara Ingrid
och Sven.»
De i dörren stående åskådarne lämnade dem
plats, och liksom om det varit den naturligaste sak
i världen, att de båda skulle dansa tillsammans,
lade Sven armen omkring Ingrids lif, och så svängde
de om af hjärtans Iust i dansen.
Dragharmonikan flåsade, fiolen gnällde, musi-
kanterna fäktade med armarna och stampade med
fotterna för att så mycket säkrare hålla takten.
Oossarna torkade svetten ur pannan, flickorna fläm-
tade småskrattande och viftade med näsdukarna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
