Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FÖRTROLLAD. 67
draperierna. Tidan bief hann© lang här, man i att
sådant hem som det hon sett hos brukspatronen,
måste man känna sig lycklig och nöjd. Hvarför
var hon icke nu där? Blott därför, att Sven ^sett
ondt i hvad som ju på det hela taget ej var något
farligt. Icke var det något ondt i att brukspatron
tyckte, att hon var vacker och väl växt. Hon
hade själf funnit detsamma, då hon sett sin bild i
den stora spegeln i förmaket. Hon var verkligen
vackrare än alla andra flickor pa trakten, det insåg
hon allt mer och mer, och i samma mån hon in-
såg detta, kände hon sig manad att förlåta, hvad
den unge brukspatronen brutit, förlåta honom till
och med, att han velat jaga bort Sven, ty det
hade ju varit svartsjuka, som drifvit honom till
denna orättvisa.
Bäst hon satt försjunken i dessa ständigt åter-
kommande tankar, körde en vagn upp på gården.
»Det är han,» utropade hon högt.
»Han,» upprepade den gamla prästfrun mildt
förebrående, i det hon reste sig. »Du kan gå ut
och hjälpa till med säden och skicka in gamla
Lina att hjälpa mig med middagen,» fortfor hon.
Ingrid reste sig långsamt och började ordna
sitt cirt)6t6.
»Jag skall lägga undan arbetet,» sade präst-
frun, »skynda dig blott att sända in Lina.»
Ingrid gick mot dörren.
»Nej, inte den vägen, gå andra vägen.»
Det var tydligt, att man ej önskade, att hon
skulle träffa samman med brukspatronen.
Snart var Ingrid ute på fälten och arbetade i
det fria, hvilket hon så mycket längtat efter att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
