Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M GAMLA EKARNA,
»Par tycker aldrig om att tala om farbror
Johan, för båda bröderna hade visst ett godt öga
te’ mor min, och så var han aldrig för att farbror
Johan gaf sig af te’ Amerika, för se far tycker
som så, att en inte ska ge sig ut hvarken te’
andra socknar eller te’ andra länder»
»Ja, det tycker jag me’. »
»Och ändå vill du resa te’ Amerika?»
»Baresta för te’ se’n komma tebaks och få
mig ett hem här ; men får jag väl en gång det
hemmet, så byter jag inte ut det, vore det så mot
det största konungarike på jorden.»
»Är det då verkligen ditt allvar te’ resa?»
»Ja, mitt fullaste allvar.»
»Och du funderar inte på Sjötorpet?»
»Hvarken på det eller något annat, men du
får allt lofva mig, att du väntar på mig.»
»Jag skall vänta på dig intill min sista stund,»
sade Anna högtidligt.
»Så går jag i morgon till patron och säger
upp tjänsten,» sade Carl-Erik beslutsamt.
Åren förgingo. Skogvaktarens Anna hade
allt som oftast bref ifrån Amerika, från Carl-
Erik, som skref, att han arbetade och slet ganska
ondt, men ville likväl ej klaga; så mycket
kunde han dock säga, att inte var det som man
trodde där hemma, att man i Amerika skär guld
med tälgknifvar; nog fick man slita och arbeta,
om man ville ha något, men arbeta kunde nu
Carl-Erik, och hade drängarne där hemma på
Ängen hånat honom därför att han arbetade för
två, så kom det honom nu väl till pass. Några
stora kapital hade han dock ännu icke lyckats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
