Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bryngei..
sig ut på jakt efter fetare stek, men vanligen håller
hon sig vackert hemma, under det husbonden är
ute och samlar gods och guld. Bryngel tjänstgör
nämligen understundom som färgkarl för dem,
som vilja anförtro sina dyrbara Iif åt en båt, hvars
egentliga beståndsdelar numera utgöras af bleck-
bitar efter anjovisburkar och af tjära.
De slantar han sålunda förtjänar förvaras väl
tills den onda dagen, d. v. s. vintern, kommer,
och det har händt, att den skatt han sålunda
samlat vissa år stigit till hela tio kronor, och för
den, hvars enda utgifter, förutom snus och tobak,
är fem öre mjölk hvar annan dag, mjöl till bröd
och »nykaffe» till högtidsdagar, räcker denna summa
långt. Ja, den räcker till och med att i nödens
stund med ett litet handlån hjälpa en fattig granne,
och eget nog får Bryngel alltid igen, hvad han
lånar.
»De kan inte me’ te bedra mek,» säger han
med sitt bredaste grin.
Också, när den onda dagen kommer och gamle
Bryngels stuga är till hälften begrafven i snön,
händer det, att någon af dessa grannkvinnor, dem
Bryngel sålunda hjälpt, eller dem han en eller
gång, när tillgången varit riklig och afsättningen
klen, »présentât» med »fesk», lånar fars storstöflar
och banar sig väg till »gubbastackarn», medförande
en »mjölkaskvätt» eller en »bakekaka».
Visserligen yr snön ofta in genom väggar och
tak till Bryngels stuga, men fryser gör han inte,
tack vare den lifliga riselden, som flammar i den
öppna spiseln, där Malin steker sitt gråa skinn.
Ved fattas nämligen aldrig för Bryngel ; sådan ror
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
