Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I68 GRANRtSMOR.
Det snöade alltjämt ännu, men de hvila flin-
gorna svängde ej längre i vild yra sin svindlande
dans, de tillryggalade lugnt och allvarligt sin väg
från himmel och till jord och sökte utjämna och
utplåna de ojämnheter, som bildats af deras ystra
systrar.
Det var verkligen bjällerklang hon hörde; ljudet
kom allt närmare och närmare; mor hade förmod-
ligen fått löfte att åka hem med någon af gran-
narna, därför kom hon så sent.
Snart körde en släde upp framför jordkojan,
det var fader Bengt, som kom hem från staden,
och Carl satt vid hans sida.
Hästen stannade, de hoppade ned af skrindan,
men sade ingenting.
»Har I icke mor med er?» frågade den unga
flickan oroligt.
De svarade henne icke, men hon såg, att bro-
dern strök med handen öfver ögonen.
»Carl,» sade hon och tog honom kraftigt i
armen, »Carl, hva’ har händt mor?»
»Död,» ljöd broderns svar, och rösten lät så
märkvärdigt dof och ihålig.
»Död,» upprepade hon, liksom hon ej förstått
det ordet.
»Hon hade inte varit go’ te’ arbeta sig genom
drifvorna,» upplyste fader Bengt, »och så fann vi
henne. »
Det var hela förklaringen, som behöfdes för
att redogöra för olyckshändelsen; det var också
allt hvad man kunde veta, ty den kamp, som ut-
kämpats, innan mor Maja insomnade och lifsgnistan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
