- Project Runeberg -  Skämtbilden och dess historia i konsten /
151

(1910) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike under revolutionen och 1800-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1’RANKRIKE UNDER iSoo-TALETS FÖRRA HÄI.FT.

af måttan och är en äkta fransk typ.* Det var äfven vid år
hundradets början den store gurmanden Grimod de la Reynière
(1758 —1838) utgaf sin Almanach des gourmands och Calendrier
nutritif och gaf berömda middagar i sitt slott Yilliers-sur-Orge.
Här hade han rummen ordnade med skämtsamma öfverraskningar
af mer eller mindre behaglig art. Öfverallt funnos bilder med
»galliska», d. v. s. groft oanständiga ämnen, upplifvande väggarna.
Både i England och Frankrike älskade man vid sekelskiftet att
för-klara det goda ordet »Naturalia non sunt turpia» så, att naturliga
behof ej blott äro icke skamliga utan äfven lustiga, hvilket är
mindre säkert.

De äro kanske oskuldsfullare, dessa snaskigheter, än
1700-talets galanta bilder, de påminna om skämten på medeltidens
konsol- och kragstenar och ha, som förut nämndes, ett barnsligt
borgerligt drag men äro nu hufvudsakligen af intresse som uttryck
för det tredje ståndets skämtlynne, sådant det visade sig, innan det
trampat ut barnskorna. Till och med den i hofkretsen verkande
Isabey gläder sig åt så enkla skämt som motsättningen mellan
feta och magra och drar sig ej ens för att teckna hertiginnan af
Berry värmande sitt bakparti vid brasan på det mest ogenerade
sätt, och detta utan att väcka det höga föremålets misshag. Detta
äkta franska, till hälften galanta, till hälften drastiska motiv kan
i oafbruten följd spåras i Frankrike från och med 1400-talet till
och med våra dagar.

Gaudissart hörde till den borgerligt grofkorniga skolan.
Han tecknade flera gånger den intelligente, klotrunde cynikern
Cambacérès, andre konsul samtidigt med Bonaparte och sedan
dennes kansler och minister. Denne förslagne och lastbare
stor-ätare, som hjälpte Napoleon att ge hans lagbrott en juridisk
form, var en skottafla för månget brutalt skämt.

Ännu mera kända äro Gaudissarts grotesk-komiska
skildringar ur det borgerliga lifvet. Gamla ungkarlars obehag, den
snälla gumman, som stoppar en pris snus i sin gubbes näsa, då
han sticker ut hufvudet ur ångskåpet, hela familjen samt med

* Note d’un gastronome patriate. Je remarque avec orgueil que la
co-quetterie et la gourmandise, ces deux grandes modifications que l’extréme
socia-bilité a apportées à nos plus impérieux besoins, sont toutes deux d’origine
fran-£aise. Brillat-Savarin.

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 9 02:25:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skamtbildh/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free