Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrike under revolutionen och 1800-talet - Gavarni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’RANKRIKE UNDER iSoo-TALETS FÖRRA HÄI.FT.
pudradt hår och öfvergick sedan, möjligen pä grund af sitt
mate-matisk-mekaniska intresse, till att arbeta i en verkstad för
precisionsinstrument. Vid 18 års ålder utförde han ritningar för att
förtjäna pengar till sina nöjen och började med att teckna
små-djäflar i Callots stil, af den på en gäng oanständiga och
barnsliga art, som utmärkte iSoo-talets början, en genre som Goncourt
träffande kallar »le fantastique bëte de la Restauration». Det
o
var en synnerligen litet lofvande början. Ar 1824 reser han till
Bordeaux för att utföra broritningar. Hans bref och
anteckningar från denna tid äro en sorts Confessions d’un enfant du siècle.
Med brådmogen melankoli talar han om kärlekens och tillvarons
intighet och anser, att Rosalie ej var bättre än Léonie och att
Thérèse ej var trognare än Jenny. Slutligen lämnade han
Bordeaux och begaf sig på resa i departementet Hautes Pyrénées
med skinndamasker, björnskinnsmössa, pipa, dolk och ritpapper.
Här råkar han en landtmäteridirektör, som erbjuder honom
arbete och gästfrihet och därför får betyget att vara »un riche
supportable». Det var i denna trakt det gick upp för honom,
att han var konstnär. Han tecknade och målade af allt hvad han
såg, men säger han: »Trots allt hvad jag kan, är jag alltid
ensam, uttråkad och mycket sorgsen. Jag leds ihjäl, allt under
det jag ideligen arbetar.» Dessa sorgliga tankar hindrade
emellertid ej den unge mannen att göra teckningar och planer till
maskeraddräktens förnyelse, och han fick af en förläggare
beställning på en del nationaldräktsteckningar, som sedan skulle
graveras.
Är 1828 kom Chevallier tillbaka till Paris. Under sin
frånvaro hade han utvecklat sitt sinne för det pittoreska i dräkter,
seder och bruk, en ny egenskap hos 1800-talet. och som han
tillskrifver Walter Scotts inflytande. Nu tillkommer emellertid
ett nytt moment. Konstnären upptäcker det pittoreska i
stor-stadslifvet. Vältaligt meddelar han liksom i ett manifest den 20
november 1828, hur han känner sig som konstnär inför Paris:
»Hvad man måste vara tom eller utnött för att ha tråkigt i en
samling af människor! Sätt du näsan i ditt vindsfönster, så ser du
denna mängd tak och röken som stiger upp från dem! Blås ut
din lampa, dra på dig byxorna–— gå in till höger och
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
