Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskland: Simplicissimus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TYSKLAND.
medlemmarna af Preussens Herrenhaus, att dricka förstklassig
champagne. Pä afstånd tycka de bra om det lägsta folket och illa
om tyska prinsessor. En protestantisk präst inger dem pä håret
samma motvilja som en katolsk, i det fallet äro de fullt rättvisa;
men om den tyske rikskansleren skulle kunna göra alla
socialister mätta och belåtna, så finge han ej vidare uppmuntran för det
i Simplicissimus. Och här ligger det obehagliga momentet, man
har en känsla af att vissa personer och partier angripas oberoende
af hvad de vilja och taga sig för. Detta förtager till sist
kritikens verkan, ty äfven en skämttidning måste ibland, åtminstone
någon enstaka gäng, ge sin motståndare rätt, då han har rätt.
Det är ren psykologisk ekonomi i detta.
Utmärkande för Simplicissimus är den höga bildningsnivån,
men tidningen hvarken har eller vill ha god ton. Den har inga
önskningar att ge de bredare lagren och den mognare
ungdomen sund och läroril; „läsning. Snarare vill den väl uttrycka
sig, som det brukas bland mycket ogenerade och mycket kunniga
yngre herrar och damer, då dessa känna sig obevakade och
kunna ge fritt lopp åt den förargelse de känna öfver en del
officiellt högaktade förhållanden och åt sin lifliga sympati för
en hel del annat. Dessa personer förutsätta då, att man läst
litet efter studentexamen, och bry sig ej om att för hvarje
personnamn sätta titeln inom parentes: Duncan (barfotadansös),
Bleichröder (judisk bankir), utan tänka sig att ett och annat är bekant.
Får sedan den utsökta kretsen höra, att man ej begriper det
roliga i historierna, så bereder detta den ett extra nöje, och man
meddelar, att tidningen endast är afsedd för Europas bildade
tyskförstående publik, och att det ej ens vore nyttigt för de
undre bildningslagren af olika social position att begripa
tidningens hemliga visdom, som är manna för de utvalda. — För
att slå an på den bäjerska sydtyska publiken har tidningen en lätt
partikularistisk hållning. — Man förvånas öfver den partiskhet,
hvarmed allt engelskt angripes. — I alla händelser torde kunna
sägas, att kraftigare och intelligentare själfsatir aldrig förekommit
i ’någon tidning. Och det gör ett förtroendeväckande intryck,
detta den stora, kunniga, själfmedvetna nationens ogenerade sätt
att gå till rätta med sina egna löjligheter och svagheter.
460
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
