Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Höckert, August Malmström - F. W. Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVERIGE.
Två konstnärer, höckert (1826—1866) och August
Malmström (1829 — 1901), försöka sig någon enstaka gäng i Ny
Illustrerad Tidning också med karikatyrer.
I december 1865, dä representationsreformen gjordes,
förekommer här Höckerts teckning af Louis De Geer som S:t Göran
huggande hufvudena af ståndsrepresentationens fyrhöfdade drake.
Malmströms komiska jämförelser i samma tidning mellan
svenskt, tyskt, franskt och italienskt äro, i förhållande till hvad
den samtida skämtpressen hade att bjuda på, rätt behagliga.
F. W. Scholander (1816—1881) var kanske dock den af
konstnärerna, som hade mest humor. I »Flygsmedenv, återgifven
i Illustrerad Tidning, har han i en serie teckningar skildrat en
smed, hvars Ikarusflykt slutade illa, och i dessa bilder är han
full af originalitet och lustighet. Äfven i vissa groteska
ornament i »Fjolners saga» ser man, att hans outtömliga fantasi också
hade en stark komisk sida.
Den svenska skämtpressen är ett sent begrepp. Frånräknar
man några efemära pressalster, hvilka endast ha kulturhistorisk
betydelse, kan man väl sätta datum för dess framträdande till
den 2 februari 1862, dä profnumret af Söndagsnisse utkom.
Dess första ordinarie nummer utgafs den 16 februari 1862 och
har som motto Voltaires ord: »Tous les genres sont bons hors
le genre ennuyeux», i den litet egendomliga öfversättningen:
»Alla branscher äro bra utom den tråkiga.»
Det ligger utom ramen för boken att utförligt beskrifva
denna första svenska skämttidning, så mycket mer som det
dröjde öfver trettio år, innan den konstnärliga skämtteckningen
visade sig i dess spalter. Svårligen kan man dock öfverskatta
det historiska värdet af denna tidning i dess egenskap af
stämningsbarometer.
Väl är det sant, att man ej är så orättvis mot något som
mot de decennier, hvilka ligga strax före den tid, i hvilken man
själf lefver, ty man befinner sig ju i reaktionen mot de misstag,
som då begingos, men äfven med hänsyn tagen till detta kan
man säga, att vårt land på vissa områden knappast genomgått
en så ömklig dekadansperiod som just pä 1860- och 1870-talen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
