Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sverige - Gustaf Wahlbom - Fritz Ahlgrensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÖNDAGSNISSE.
den kunnige publicisten Birger Schöldström, nödgades afgå
efter ett års redaktörskap, pa grund af att han ej var nog
uppretad öfver de tyska segrarna.
Lustspelsförfattaren Frans Hodell (f. 1840) blef nu till sin
är 1890 inträffade död Söndagsnisses redaktör.
I skildringarna från kriget blir man nu »kvickare» än
någonsin. Kejsar Vilhelm, »der Siegesgreis», kallas Segergrisen, och
Bismarck benämnes Bisse. Som prof på träffsäkerheten hos
denna art roligheter må följande »spetskula» af den 15 januari
1871 tjäna. »Att grisar rota är ett gammalt talesätt. Hvad är dä
naturligare, än att segergrisarna vilja rota in sig i Frankrike!»
Frans Hodell har i sin bearbetning »Andersson, Pettersson
och Lundström», denna verkliga »folkpjäs», som så mäktigt slagit
an i värt fosterland, ofrivilligt rest ett monument öfver det
ynkligaste i den tidens svenska folklynne. Fylleri, grätmildhet,
smicker nedåt, afundsjuka uppåt, en allmän moralisk
ryggrads-löshet, lotterivinster i stället för arbete, i allt detta tyckes
dåtidens svenskar med förtjusning känt igen sig själfva. Ju
gammalmodigare detta folkskådespel förefaller, ju vidrigare denna
blötdjursmoral blir för vårt folk, dess mer har det tillfrisknat
från en sjukdom, som kunde blifvit dödlig.
Det är den allmänna meningen i vida kretsar på 1870-talet
dessa ord gälla; dessa åskådningar hystes af de hederligaste
människor, och ,5man skulle vara mycket orättvis, om man ej
framhölle, att redaktör och medarbetare i den tidning, hvarom
här närmast är fråga, trodde sig kämpa manligen mot
»lumpenhet och flärd^ och voro besjälade af en varm tro pä sina ideal,
hvilka nu visserligen förefalla oss väl flacka.
Hvad teckningarna angår, voro de ej signerade. De utfördes
i träsnitt i ett okonstnärligt, schablonaktigt maner. Porträtten,
skurna af Wahlbom, hade dock en märklig porträttlikhet, och
det fanns exempel pä teckningar med konstnärliga förtjänster.
Detta gäller Fritz Ahlgrenssons ritningar.
Hela 1870- och 1880-talen höll sig Nisse på samma låga
nivå. Under det senare decenniet försökte den, om också helt
försiktigt, en lätt frivol ton, prydde sig med bilder af damer i
trikåer och baddräkter, teckningar liksom afsedda för sjunde-
5 75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
