Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väsendtliga likhet i bildning, som ursprungligen är lagd till grund för alla de
vertebrerade djuren, för att rätt förstå betydelsen af de mindre afvikelser derifrån, som gifva
Fiskarne sin karakter. Sålunda finner man Fiskarne, gemensamt med de 3:ne högre
djurklasserna: Däggdjur, Foglar och Amfibier, äga ett inre skelett eller ett benragel, och
till följe deraf en hjerna och en ryggmärg (Cerebro-spinalt nerfsystem). Hjernan
omslutes af hufvudskålen, ryggmärgen af ryggraden eller ryggkotorna. Hufvudskålen jemte
ryggraden utgöra en fortlöpande sammanhängande benstapel, som bildar sjelfva
stammen af kroppen, som åt denna gifver fasthet och hållning. Från denna stapel utspringa
ben-utskott, hvilka föröka anhäftningspunkterna för musklarne — från denna utgå
refbenen, hvilka omsluta kaviteten, hvari inelfvorna hafva sin plats — med denna stå
slutligen de ben i sammanhang, som bilda extremiteterna eller de egentliga
rörelseorganerna, hvilka aldrig äro flera än 2:ne par, men stundom endast ett par, och någon
gång saknas de alldeles. Man finner vidare hos Fiskarne, såsom en gemensam
tillhörighet med de öfriga vertebraterna, egna, tydliga musklar (det så kallade köttet) eller de
organer, genom hvilkas sammandragning alla rörelser verkställas. Dessa musklar,
fästade utanpå skelettet, som deraf helt och hållet betäckes, gifva kroppen sin styrka och
fyllighet. Uti hufvudet ligga organerna för de fyra ädlare sinnena: syn, hörsel, lukt
och smak, hvardera i sin särskilta fördjupning, och modellerade efter samma utkast,
som hos menniskan. I främre ändan af hufvudet öppnar sig munnen med sina båda
vertikalt ställde käkar och sin tandbeklädnad. Med munnen börjar tarmkanalen, som
fortlöper genom bukkaviteten i flere eller färre böjningar till ändöppningen, och som,
efter dess olika förrättningar och inre beskaffenhet på olika ställen, får namn af
matstrupe, mage och tarm. I samma kavitet ligga öfrige, till näringen och fortplantningen
hörande organer. Bloden är röd, dess omlopp sker uti egna rör, de så kallade ådrorna,
som sinsemellan stå i sluten kretsgång, och hafva sin föreningspunkt uti ett muskulöst
hjerta; artererna eller pulsådrorna emottaga bloden från hjertat, utsprida det genom
allt finare och finare grenar till alla delar af kroppen, hvarest venerna eller
blodådrorna upptaga det med sina finaste förgreningar, och återföra det genom allt större
och större åderstammar tillbaka till hjertat. På detta sätt sker blodomloppet uti tvenne
omgångar: ena gången pä nyssnämde sätt till kroppens alla delar, för att nära
desamma och upptaga odugliga och frånskilda delar, som skola afskiljas; detta omlopp
kallar man blodens större kretslopp: den andra gången sker blodomloppet endast till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
