- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
1

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Pl. 1. Fig. 1.
Abborre, Perca fluviatilis Linn.


Abborren är en så allmänt förekommande fisk,
att de troligen äro få, som skulle behöfva
rådfråga en heskrifning, för att igenkänna den.
Deraf följer icke, att man lika allmänt lemnat
uppmärksamhet ät det egna och utmärkande
hos denna fisk, och uppfattat sjelfva
grunddragen af dess bildning. Vi vilja derföre, till
en början, något uppehålla oss vid Abborrens
vigtigare kännetecken, och antyda den plats
han i naturliga Systemet intager till andra
fiskar.

Abborren äger 2:ne ryggfenor, af hvilka
den första eller främre har enkla, hårda och
stickande strålar.
Den hörer således till den
större afdelningen af fiskarnes klass, som man
kallar Taggfeniga (Acanthoplerygii), till
motsats mot en annan afdelning: Mjukfeniga
(Malacopterygii), som hafva alla strålarne i
ryggfenan veka, ledade och vanligen i
spetsen greniga.
Den förstnämde afdelningen är
den mest öfvervägande i rikedom på arter och
olika slägtformer, så snart man tager alla kända
fiskar i beräkning, men vida underlägsen i
artantal, då vi endast fästa oss vid dem, som
höra till vår egen nordliga Fauna. De
taggfeniga fiskarne höra också förnämligast till de
sydligare och tropiska vattnen, samt aftaga i
artmängd, ju närmare de nalkas Norden.
Detta gör, att af flera stora fisk-familjer, hörande
till denna afdelning, som bebo södra hafven,
förekomma i våra högst få representanter, af
andra familjer inga. Abborren, med sina
fåtaliga samslägtingar, och ett ringa antal
närbeslägtade genera innefatta sålunda alla de
fiskarter, hvilka Skandinaviens Fauna kan
tillegna sig af den stora familjen Percoïder
(Percoidei), sådan den bestämmes af Cuvier.

Det Slägte (Perca), till hvilket Abborren
hörer, Sr utmärkt derigenom, att Gällockets
främre skifva {förlocket) är i kanten tandad,
den bakre (Locket) försedd med en eller två
taggar; Gälhinnan har 7 strålar; alla
strålarne uti den främre ryggfenan äro hårda
och stickande, de uti den bakre veka och i
spetsen greniga. Bukfenorna sitta under
bröstfenorna, hafva 1 stickande och 5 veka strålar.


Vi känna för närvarande endast tvenne
arter af detta slägte, som egentligen tillhöra
våra vatten: Abborren och Gösen; båda
insjöfiskar, men som äfven anträdas uti
Östersjöns inre Skärgårdar. Dessutom har en tredje
art, den så kallade Hafs-Abborren (P. Labraæ),
tillfälligtvis blifvit funnen i Öresund.

Den vanliga Abborren har kroppen
sammantryckt, bredast mot hufvudet och täckt med
hårda, starkt fastsittande fjäll, hvilka äro
sträfva af de i fjällens yttre kant sittande och
uppåt vända, hårfina hakar. Hufvudet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free