Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ABRORRE. 5
förligt endast de, som man mera uteslutande
begagnar för denna fiskal t. Om vären, då
Abborren uppstigit för att leka, samlar lian sig i
större stimmar och fångas då vid lokstallet
med Mjärdar (2). Dessa Itro antingen större,
som i sådant fall läggas i Verke (3), eller
mindre, som utläggas spridda ocb kallas
sänk-mjärdar. Verken bygges på lekstälict, som
vanligen är i vasskanten, ocb djupet alpassas
så, att 2 å 3 mjärdar kunna läggas olvanpå
b varandra, för all hinna upp till vattenbrynet;
dock bör man liafva mera afseende på stället
än på djupet ocb ställa verken tätt intill
vasskanten. Vid utläggningen af injärdarne,
trädas dessa på de i verkens öppning nedsatta,
smala ocb släta störarne, på det sättet, att
mjärdarnes öppningar vändas emot hvarandra
inåt verken. Sedan de äro nedlagde, täckes
verken med grofva ocb barr-rika granqvistar,.
så att den invändigt blifver mörk.
Stink-mjärdarne läggas vanligen spridda, med några
alnars alstånd emellan bvarje, ocb det på
så-dane ställen, der antingen vattnet är sä djupt,
eller bottnen så stenig, all verke icke kan
utsättas. Då sänk-mjärdarne skola utläggas,
bindas 2.ne stenar af ungelär en knytnäfves
storlek , en pä hvatdcra sidan om mjärden. Midt
emellan dessa stenar, på den sidan, som man
vill liafva all ligga upp, fäsles elt så långt
snöre, alt det räcker öfver vattenytan, ocb så
starkt, all man dermed kan uppdraga mjärden.
Vid öfre ändan af snöret bindes en Velie (4),
som visar stället, der mjärden ligger.
Mjärdar eller ock Ryssjor (19) läggas äfven i
Irän-ga sund eller åar emellan närbelägne sjöar,
emedan Abborren oflast igenom sådane vatten
söker sig en väg till lekstället.
(Jtanför sund ocb åmynningar, i
vasskanten i trakten af lekstället utlägges äfven så kal-
lade Läggnät (5). Dessa äro ganska
fördelaktiga ocb kunna begagnas liela sommaren.
Deras skötsel, upptagningen om morgonen ocb
utläggning om aftnarne, borttager ganska liten
tid. Då lektiden är slut, utställas läggnäten
vid steniga uddar i smala vikar o. s. v.; oeli
som all iisk stryker utåt landet eller rättare
vasskanten, läggas de alltid vinkelrätt mot
stranden ocb icke parallelt med densamma.
Under den tiden, då de lekande
Aborrar-ne skingra sig för att söka sina uppehållsorter
för sommaren, fås denna fisk, ehuru sällan i
mängd, med Landnot (6). Skall notdragning
lyckas 0111 sommaren, bör den ske antingen då
det är mulet med lindrig blåst, eller ock 0111
natten. På klara sommardagar är notdragning
ett bland de mest fåfänga arbeten man kan
företaga.
Utom den tillfälliga IVingst man med not
och nät kan om sommaren’ göra, ftskar man
Abborren under denna årstid mest genom
met-ning. Abbarmete är på många orter etl
äl-skadt lidsfördi if för både högre ocb lägre, ocb
måhända det enda fiske, hvaruti äfven del
läcka könet någon gång deltager. Det bedrifves
på mångfalfdigt siitt och fordrar sin
beskrif-ning. Först bor man gifva akt på tiden, icke
endast på året, ulan älven på dagen, då melet
bäst lyckas. Christi himmelsfärdsdag kallar
fiskaren den första metdagen. Delta slår väl
icke fullt in alla år; men antyder likväl den
ungefärliga tiden. Säkrast är alt rätta sig
efter etl annat märke, som är Blad-Passen
(A-rundo pluagm. Lin.); så snart denna hunnit
växa sä lång, att han stiger en eller annan tum
öfver vattenytan, är Abborrens lektid slut och
man kan med säkerhet börja atl meta. llälla
årsliden för melet kan utsättas från de sista
dagarne af Maj, till början af September. Tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
