Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMl-SPIGG. 21
verhvila, med ytterst fina, mörka punkter.
Om sommaren deremot finner man
lmfvu-det och hela öfre delen af kroppen mycket
olivgröna; undre delen ljusare grön, med en
roessingsgul anstrykning, som under hufvudet
och vid hi östfenornas rot faller mera i rödlält;
hela kroppen är tält beströdd med tydliga
svarta prickar. Det är denna drägt, som figuren
visar, målad efter ett större exemplar, tagel i
traklen af Haparanda i Juni månad.
Små - Spiggen är den minsta af alla
Skandinaviens kända fiskar. Den finnes allmänt från
den högre norden till likets sydligaste provins,
så väl i de flesta insjöar och bäckar, som äfven
vid Östersjöns stränder. Dess lefnadssält är
huf-vudsakligen lika med föregående art. Den
väljer helst klart och rinnande vallen lill
uppehållsort. Älskar sällskap, och lefver derföre större
delen af året i stora skaror förenad; den
blandar sig äfven ined stora Spiggen, då denna om
hösten stiger i strömdragen. Den är till lynnet
mycket trög, men kan röra sig med mycken
liflighet. Dess föda beslår af maskar, insekter
och gräs, som med glupskhet förtäras. Ofta
finner man också denna lilla fisk mycket fet.
Den förmodas växa fort, men uppnår sällan
öfver 2! tum i längd; dess vanligaste storlek
är emellan 1 och a tum. Lektiden inträffar i
Juni månad, då fisken söker mindre rinnande
vatlen, såsom bäckar och rännilar, der man
under leken finner den sammanpackad i massor.
Hannar och honor äro ilå 0111 hvarandra blandade,
och söka upptränga så långt som möjligt till den
gräsiga stranden. Rommen är rödgul och
grof-kornig i jemförelse ined fiskens slorlek; den
afsältes på gräset. Så länge leken påstår, är
fisken alldeles icke skygg, ulan låter taga sig med
blotla handen.
Skandinaviens Fiskar, a Häfl.
Af Små-Spiggen, som på olika orter har
flera benämningar, såsom Benunge } Skinäling
m. fl., drager man samma nytta, som af den
slora, och användes lill trankokning. Den
påslås gifva en finare olja. Den fångas vid
slim-tiden i November jemte den större arten.
Fig. 3.
Tång-Spigg, Gasterostcus Spinachia
Linn.
Artm. Iifggen har 1.4-15 frislående taggar.
Kroppen är långsträckt, från hufvudet lill
anal-öppningen 5-kantig, derifrån lill stjertfenan
4-kantig och mycket nedplallad. Sidolinien
nästan rak, är beklädd af kölade sköldar, som till
en del ligga öfver hvarandra; de största linner
man i trakten af ryggfenan, och aftaga derifrån
i storlek, så väl emot hufvudet, som emot
stjer-ten. Ihifvudet med en utdragen, afspetsad,
nedplallad och trubbig nos, slutar med en föga stor
mun. Underkäken är längre än den öfre, platt
och i spetsen rundad. Ögonen medel målligt
slora, något utslående. Näsborrorna äro aflånga,
ligga nosen närmare än ögonen. Den nästan
raka ryggen har en skarp kant, längs eller
hvil-ken 14 — 15 rörliga laggar, som äro mycket
hårda, spetsiga och bakåt böjda, sitta uli en
längsgående fåra och äro försedda med en liten
hinna vid bakre randen, som likväl ej förenar
dem lill en sammanhängande fena. Straxt
bakom dessa laggar höjer sig den egentliga
ryggfenan med rundad spets och 7 mjuka, grenade
strålar. Nästan midt under ryggfenan siller
Analfenan, af samma form och slorlek som den
förra; den har en fristående, kort och bakåt
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
