Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nor _ aro allmänna kännetecken, som gifva ät
dessa fiskar elt läLt igenkänligt, eliuru
motbjudande utseende. Gemensamt tillkommer dem
ilessutom, att liafva s:ne skihla eller nästan
skilda ryggfenor med odelade strålar; bukfenor
fästade under bröstfenorna, ocb bestående af
blott 4—5 strålar: den första, som är en kort
taggstråle är så nära förenad med den andra,
att den ej synes utan noggrann undersökning;
fina kardlika tänder uti munnen, samt 6"
strålar uti gäl-hinnan. Skandinavien äger
afSimp-slägtet 4 arter, alla länge bekanta och
gemensamma för angränsande länder. Vi vilja nu här
lemna deras beskrifning.
Pl. 5. Fig. 1-2,
Rötsimpa, Cotlus Scorpius Linn.
kortare än spetsen af
Artmärke: Sidolinien oväpnad, glatt; förlockets öfre tag
locktaggen; a:dra ryggfenans strålar minst i4i alla glatta.
Synonymi,- Artedi Descript. Spee. sid. 86. 3; — Synon. sid. 77. *3;—Gen. sid. 49* 3. Linn. Fn. Sv. N:o 323; —
Syst. JVat. 1. 452; — Mus. Ad. Fred. 70; — Skånska Resan sid. 325. Tonning Trondh. Selsk. Skrifter Tora. 2.
pag. 345. Tab. i3 & i4* Rclz. Fn. Sv. sid. 328. Sv. Zoolog. N:o 53. Nils. Synop. Ichthyol. sid. 96. Ekslr.
Wcl. Acad. Iland!. iS3i sid. 312. Bloch Oecon. Naturg. d. Fisclie DeutschL Tab. 40. Tom. II. sid. 18. Cuv.
Ilist. Kal. d. Poiss. Tom. IV. sid. 160.
*/•
a 10.
— i4 å 16; Af. 10 å 12; Brf. i5 k 17; Bf. i+3; Stf. 12.
Rötsimpans vanliga storlek är emellan 8
och 10 Sv. tum; det sislnämda måttet
öfversli-ger hon sällan i Östersjön och Kattegatt, men
blir något större vid Norska kusten. Bloclis
alldeles oriktiga uppgift, att denna art skulle i
Norge hinna 2 alnar i längd, har sin grund uti
en förblandning af ifrågavarande art och
Mar-ulken (Lophius piscatorius). Hannen är alltid
något mindre än honan, då de äro af samma
ålder.
Hufvudets längd är ungefär j af hela
kropps-längden, och dess höjd |. Bredden af hufvudet
är mycket föränderlig, rältar sig efter gäl lockens
mer eller mindre utspärrade ställning, som
gif-ver hufvudet ett mycket lbvändradt utseende.
Gapet är stort; öfre käken något framstående;
uti dess rörelser deltaga förnämligast
raellan-käksbenen, hvilka äro mycket ulsträckbara,
medelst långa näsutskott, och beklädas af en läpp-
hud, som liksom rullar sig öfver dem.
Fin
kardlika länder silla tätt packade uti
underkäken, ruellankäksbenen och främre ändan af
plogbenet , på hvilket sislnämde ställe de äro
ställda uti vinkelhake med spetsen framåt; inga
tänder finnas på gombenen, ej heller på tungan;
deremot finner man i svalget, både ofvan och
nedan, 2:ne runda skifvor, tätt utmed
hvarandra, fullsatta af lika beskalfade länder; de öfre
skifvorna större, convexare, ligga nästan uti
samma plan; de undre äro mindre, mera platta och
ställda uti planer, som bilda en rät vinkel mot
hvarandra uppåt. Gälbågarne äro å ömse sidor
4, af dem de trenne främre fria, den ^:de
bakåt med en hud förenad med väggen; alla
bågar-ne äro inåt försedda med taggiga benknölar;
gäl-fransarne äro lunna och låga. Gälhinnan, som
liar G strålar, är midt under strupen förenad
med den motsvarande å andra sidan medelst en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
