Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mannen betraktas af de flesle skärboer vara
giftig och förtäres således ieke af dem; den
hemföres icke en gång, utan kastas tillbaka i hafvet,
så snart den är fångad.
Utom det, att denna Siinpart fångas i östra
skärgården på nät, som egentligen utsättas för
Horn-Simpan, hugges den 0111 hösten for eld,
med fina ljuster. Detta fiske är, i anseende Lill
(Iskens Lrygghel alldeles icke konsligl och
utgör vanligen ett nöje för ungdomen. Hugger
fiskaren fel på Simpan , går hon endast en
och annan aln, der hon sladnar för alt emotlaga
elt nytt hugg. Under vintern melas den äfven
med så kallad Blank-krok eller SliUnacke, allde-
les lik den, som nyTlljas för abborre, och der
metningssätlel finnes beskrifvet. Metställel
väl-jes på djtipl valten, nedanför berg eller sådana
bråddjupa stränder, som hafva slenbotlen. Till
agn nytljas fläsk, kött, simpöga och livad
annat ätligt som helst, ty Simpan är ingen
kost-föraktare, och som hon alltid mer ser på
cjvan-liteten än qvaliteten af födoämnena, är del väl
egentligen den blanka kroken som retar
appeti-ten. I vestra skärgården fås Röt-Simpan mast
på krok under mete efler andra och nyltigare
fisksorter, äfven ofta i Noten eller Vaden, men
bortkastas vanligen eller sönderskäres lill agn
för andra fiskar.
Pl. 6. Fig. 1-2.
Ox-Simpa, Cottus Bubalis Euphras.
Artin.: Sidolinien väpnad med hvassa uddar; förlockets öfre tagg ganska lång, sä
att dess spets räcker lika långt eller längre tillbaka än spetsen af locktaggen; a:dra
ryggfenans strålar högst 12, alla glatta.
Synonymi: Det var egentligen vår Landsman Euplirascn, som först gjorde Iehlhyo logerna rätt bekanta med
denna art, som blef af honom år 1783 upptäckt uti Bohus skärgård och beskrifven uti Kongl. Vet. Acad:s nya
Handlingar 1786 sid, 64 Tab. III. fig, 2, 3. Dock finner matt af en kort men ganska igenkänlig beskrifning hos
Sciioncveldej se dess Ichthyol. png. 67, att redan han på sin tid (1724) både kände och betraktade den såsom
skild från den vanliga Simpan. Äfven Ström upptäckte ungefär liktidigt med Euphrasen denna Siinpart i Norge
och antydde den som egen art, a:ne år förr än Euphrasens beskrifning utkom, under benämning: J,Cottus, capite
laleribusquc spinosis"5 se Nye Samling af det Kongl. Norske Vidcnsk. Selskabs Skrifter. Band. 1 pag. i5i.
Retz. Fauna Sv. pag. 3s8. N:o 53. JVilss. Synopsis sid. 97. Ekström Vet. Acad:s Handl. år 1834 72,
Cuv. Ilist. Nat. d. Poiss. Tom. IV. pag. 165. Tab. 78.
Anm. Cuvier har misstaget sig, då han ansett den af Tonning bcskrifnc ”Fisk-sympen” vara denna art; det
är påtagligen den föregående och della citat hör således dit.
BJ. 7 a 8. — 10 ii 12; Af. Sa 10; B rf. \\ a 15 5 Bf. 1 + 3; Stf. 10 a 11.
Med undantag uf Sten-Simpan, är denna som Östersjön hafva hållit, hannarne 6, honorna
den minsta af Skandinaviens Siinparler. De tum eller något deröfver. Vanligaste
slorle-största individer vi funnit så val i Nordsjön ken är emellan 5 och 6 tum. I allmänhet ra-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
