- Project Runeberg -  Skandinaviens fiskar /
32

(1857) Author: Bengt Fries, Carl Ulric Ekström, Carl Jakob Sundevall With: Wilhelm von Wright
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

längden; ofvan anförde starkare beväpning af
stjert- och bröstfenorna, samt hufvudsakligen
högre fenor, i synnerhet bukfenorna, som
räcka ända till anus, och hafva mycket tjocka,
köttiga strålar, samt den andra ryggfenan, som
hoplagd räcker öfver stjärtfenans rot. Till
följe af strålarnes längd och starka beväpning,
samt af fenhinnans fina och sköra beskaffenhet,
låter sistnämda fena knappt utbreda sig med
mindre att hinnan brister i spetsen och skiljer
sig från strålarne, hvilka af denna orsak höja sig
fria utöfver fenhinnan. Hos honan, som har en
mera hängande buk, analöppningen bakom halfva
kroppslängden, och en mindre utbredd sträfhet
på fenstrålarne, äro alla fenor af en mindre höjd,
bukfenorna hinna sålunda icke anus, och andra
ryggfenan slutar ett slycke framom stjerlfenans
rot, då den hopfalles. Det är detla kön, som
framställes på vår planche, målad efter ett
yngre exemplar af 6 3/8 tums längd, för att
tilllika visa, att de 4 benknölarne ofvan på
hufvudet redan vid denna fiskens storlek uLbildat
sig lill den grad, som visas. Det är bekant,
alt Pat.i.as först yttrade på grund af sin
erfarenhet, alt hufvadknölarne endast tillhöra en
mera framskriden ålder, och alt dc saknas hos unga
individer af ända lill c) Engelska tums längd.
Af hvad redan är anfördt synes, alt knölarne
utveckla sig långt lidigare, oaktadl vi ej kunna
neka allmänna giltigheten af den regeln, att de
i fiskens första lefnads-period saknas och
utveckla sig sednare. Denna utveckling börjar likväl
mycket olika hos olika individer. Vi hafva
fun-nil individer af 3 Sv. tums längd med
temme-ligen utbildade knölar, och andra af 5 tums längd,
som endast med små, jemna upphöjningar visat
cn antydning lill dem. Uti fiskens mera
framskridna ålder slå ej heller dessa knölar uli något
förhållande Lill kroppsstorleken, utan variera
in-dividuelt. Vi komma längre ned all fästa oss
vid en egen local-varietet af denna art, som
möjligen lorde upplysa anledningen lill PaixAs’s
uppgift.

Färgerna hos Horn-Simpan äro vida
dunklare, än hos de 3:ne föregående af hennes
samslägtingar, och bidraga således alt göra hennes
utseende än mera frånstötande. Rvggen och
öfre delen af hufvudet gråbruna, på somliga fint
marmorerade af mörkare fläckar, soin lill en
del sammanflyta; sidorna äro ljusare, öfvergå
mot buken uti ljust brungult med messingsglans.
Denna färg med dragning i röd lä It utbreder sig
hos hannen öfver buken; hos honan är buken
Iivit. De runda, sträfva fjällen på kroppens
sidor äro gulaktigt hvita. Iris mörkt brandgul,
med inre randen ljusare.

Horn-Simpans inre byggnad
öfverensstämmer väl i hufvudsaken med de öfriga arternas,
men skiljer sig dock i några afseenden.
Lefvern, som är mera bred än lång, ligger
transverselt uti bukkaviteten, och stiger obetydligt
längre ned i vänstra sidan, än i den högra. De
i krans omkring pylorus sitlande blindsäckar äro
kortare, till ett antal af blotl 6 eller 8; af dem
äro de längst, som silla på den sidan, som vetter
ål magen, de öfriga aflaga gradvis utåt.
Rom-säcken är äfven hos denna art egentligen en
enda, men den är djupare klufven uti a:nc horn.

Före Pallas kände man ej, att
Horn-Simpan förekom utom Östersjön, utan den
betraktades då såsom uteslutande tillhörig detta
vatten. Nämde Författare upplyste likväl, att
samma art icke blott lefver vid Kamtschalkas
kuster, utan finnes äfven allmänt i söll vallen
inom Siberien, såsom Baikalsjön m. fl. samt uti de
floder, som med dem stå i förening, ända till
Ishafvet. Hos oss bar man hillills betraktat denna
fisk, såsom blott invånare af Saltsjön; så är
likväl ej förhållandet, den förekommer äfven
innom Skandinavien uti sött vatten, troligen på
flera ställen, ehuru vi ännu endast lyckats
uppspana den uti Wettern. För denna upptäckt
hafva vi H:r Fanjunkaren Hall vid Grenna att
tacka, som benäget öfversändt flera exemplar till
vår granskning, tagne under lekliden. Sådan
Horn-Simpan förekommer uti Wetlern, är hon
likväl något olika med den uti Östersjön.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:57:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skandfisk/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free